Poesi
Jag har skrivit texter sedan högstadiet. Egentligen har jag väldigt svårt för ordet "Poesi" men för att underlätta för läsaren vad som kommer här nedan finns nog inget bättre ord.För mig är poesi sagor för vuxna, korta berättelser som har en tydlig melodi.
Min stil när jag skriver mina texter är att jag blandar dels väldigt abstrakta meningar med direkta, klara ord. Det är meningen att det ska vara helt tolkningsbart vilka delar som är abstrakta omskrivningar och vilka delar som ska vara verkliga. På så vis hoppas jag att texterna kan ge mer till läsaren.
Texterna kan uppfattas som mörka, dystra och deprimerande men det är absolut inte meningen med dom. Man måste se mörkret för att uppskatta ljuset. Man måste kunna känna mörkret för att veta att man lever i ljus. Mörker är enbart en färg för att ge tydligare kontrast till andra färger. Man kan säga att jag inspirerats av gamla tidens sagor, som t.ex Rödluvan, sagor med ganska mörka, hårda toner (kom ihåg att i orignalet, inte Disney-versionen, så äter vargen upp Rödluvan men hon räddas av att jägaren skär upp vargens mage). Vuxna sagor tycker jag ska ha en mörk underton, just för att det är bara mörker som kan ge en kontrast till ljuset.
|
|
Jag har senaste veckorna läst om min favoritbok - The Sunbird av Wilbur Smith - som är skriven på engelska. Det har inspirerat mig att för första gången på länge skriva på engelska själv. Det här är sagan om osäkerhet, The Battle, en saga som återkommer eftersom den liksom I Am är en känsla mer än ord för mig, en känsla jag försöker rama in för den är vacker att se på. |
|
|
2007 skrev jag (Perfect) Stones och de senaste dagarna har jag gått och nynnat på en ny variant. Jag ville plocka upp raden som jag myntade där, om det perfekta ingenting. Resultatet blev på svenska, trots att jag nynnade så sent som tidigare idag på engelska. Kanske kommer det fler versioner med tiden. |
|
|
Version 3 av tanken "I am". Jag är inte där ännu, jag får fortfarande inte fram orden. Men, varje gång kommer jag lite närmare. |
|
|
Det gör mig väldigt glad att jag på sista tiden kunnat sätta mig ner och bara låta orden flöda ur mig. Det har de inte gjort på säkert 15 år, då har de varit instängda och bara kunnat lockas fram av tydlig inspiration, en film, en låt. Nu kommer de bara, bubblar ur mig, vackra sagor som jag tycker så mycket om att läsa. |
|
|
En natt skrev jag denna i mitt huvud. På morgonen vaknade jag och reciterade den i duschen. Kl 8.57 kom orden tillslut ut. En av få texter som är helt skapade från ingenting, ingen saga, ingen inspiration, bara ord som kommit till mig. |
|
|
Nu börjar det komma. Texten om kvinnan och mannen som älskar. Sagan om de två som kan vinna allt när de vinner varandra. |
|
|
Jag vet precis vad jag vill säga med den här sagan. Jag är inte lika säker på att det kommer fram. Jag har den här sagan klar i själen, men jag har otroligt svårt att få ut den med orden. Så det kommer nog fler varianter på samma tema. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Jo, texten heter faktiskt så. |
| Inspirationen kommer ibland med glädje, ibland med sorg. Ibland kommer den helt oväntat. Landet Tinitus kom en septemberdag.
|
|
|
|
Detta är en text som jag är mycket stolt över trots att den är stark, sorglig och skrämmande. Eller just därför.
|
|
Det här är en väldigt obearbetad text som jag har valt att inte arbeta mer med. Den har fångat den där känslan som jag sökte men av någon anledning har jag inte klarat av att finslipa den.
|
|
"Berlin" har fått sin titel från en instrumentel sång jag lyssnade mycket på under den tidsepoken när jag skrev denna texten.
|
|
|
|
Jag inspireras ofta av musik. Jag kan lyssna på något och känna en känsla som väcks inom mig. Från den känslan skapar jag sedan en egen text. Det här var länge en av mina favoriter, en skapelse som kom till på tåget hem från Halmstad en måndagseftermiddag.
|
|
Är en saga skapad från egna känslor under tiden jag bodde i studentlya.
|
|
Jag satt på bussen på väg till Göteborg för att gå på bio. Fick klottra ner den här i obestämda klumeruler på adressregistret i min lilla almenacka. Texten kom till mig som intryck som strömmade förbi och jag rafsade ner dom i farten. Resultatet är en vacker text som jag tror många kan känna igen sig i.
|
|
Jag minns inte ens längre hur det kommer sig att den här texten har det helt obegripliga namnet "It's kind of like yogurt". Det är ett helt irrelevant textstycke. Jag har däremot beslutat mig för att låta mina texter ha de namn som jag en gång valt att ge dom. Även denna text har en stark koppling till självinsikt.
|
|
|
|
|
|
Skriven samtidigt som jag lyssnade intensivt på då nysläppta Reamonn-skivan Wish. Titeln och de två orden "Crashing ceilings" är lånade från albumet. Reamonn sjunger om hur äkta kärlek kan få tak att rasa in vilket var ett koncept jag föll för. Här är sagan om kvinnan som söker den kärleken.
|
|
Ytterligare ett försök till att skriva på engelska. Ganska nöjd faktiskt, även om jag inte riktigt fått fram vad jag vill ha sagt tycker jag att jag kommit långt då det inte är mitt modersmål. Melodin i texten är jag väldigt stolt över.
|
|
Detta är faktiskt en text om att finna sig själv, t.om för den som är troende, om att finna Gud. Många läser den och blir förskräckta. Det är inte meningen med den. Det är en symbolisk text om hur man kommer hem och slutar göra sig själv illa först när man accepterar sig själv och slutar låtsas.
|
|
|
|
Det här en relativt ny text som jag publicerar mest för att den inte publicerats någon annanstans. Jag vet inte om jag tycker om den egentligen. Jag har inte riktigt fått igenom det jag vill ha sagt.
|
|
En av de få texter jag skrivit direkt vid datorn efter att ha funderat lite på ersättningsbussen till Halmstad. Jag satte mig ner och sedan sprang fingrarna över tangenterna. Royalty till Stereophonics for "takes one tree to make a 1000 matches, only takes one match to burn a 1000 trees".
|
|
|
(C) Karin
kmedia.se, en samlingssida för skapelser av (c) Karin
Gillar du mina kreationer får du gärna följa mig på FB, då missar du inga nya, spännande projekt från mig!